Una vez tuve un sueño, un lugar donde se pudiera beber, como en un oasis, poesía traducida a muchos idiomas, muchos, todos los que pudiéramos.

Se propuso como proyecto de difusión de la poesía, un proyecto digital (una web), que también podría terminar en libro, y se pretendía que los poetas del mundo participaran con dos poemas para empezar, y entre ellos fuera fluyendo un intercambio a base de traducciones mutuas, a la mayor cantidad de idiomas posibles.

El nombre de Polimitas se le dio por esos caracoles pequeños y multicolores que dicen que abundan en Cuba, pero también jugando con la idea de que representara muchos mitos, algo que es precisamente la labor de un traductor, entregar una versión de un poema reinterpretada y casi nueva a un lector remoto y tratando de que el texto no pierda en el proceso lo esencial del original, conservando el tono y universalidad.

Quise comenzar esta experiencia con dos poemas del poeta José Kozer. Al comunicárselo se volvió un entusiasta del proyecto y le fascinó la idea de someterse a un babel infinito. Más que experiencia era una aventura, un experimento loco, un desafío cuerdo para estos tiempos mercantiles y fatuos.

Recibimos la ayuda de muchos poetas y amigos, fuimos conectándonos con poetas de Grecia, Rusia, Finlandia, Asturias, Rumania, Catalunya, Galicia, Bélgica, Alemania, Australia, Suecia, Noruega, Francia, Brasil, Madeiras, y muchos más. Hasta el náhuatl y el ladino logramos tener incluidos, lo que no dejó de ser maravilloso pues no queríamos países sino lenguas, y aparecieron todas en bandadas, como aves de esas que no tienen el cielo etiquetado. Todavía sigo soñando, todavía creo que la poesía es mito renovado y siempre vuela, o se arrastra en la tierra húmeda con todos los colores posibles y los no imaginados.

Aleisa Ribalta

Mi padre, que está vivo todavía

Mi padre, que está vivo todavía,
no lo veo, y sé que se ha achicado,
tiene una familia de hermanos calcinados en Polonia,
nunca los vio, se enteró de la muerte de su madre por telegrama,
no heredó de su padre ni siquiera un botón,
qué sé yo si heredó su carácter.
Mi padre, que fue sastre y comunista,
mi padre que no hablaba y se sentó en la terraza,
a no creer en Dios,
a no querer más nada con los hombres,
huraño contra Hitler, huraño contra Stalin,
mi padre que una vez al año empinaba una copa de whisky,
mi padre sentado en el manzano de un vecino comiéndole las frutas,
el día que entraron los rojos a su pueblo,
y pusieron a mi abuelo a danzar como un oso el día sábado,
y le hacían prender un cigarrillo y fumárselo en un día sábado,
y mi padre se fue de la aldea para siempre,
se fue refunfuñando para siempre contra la revolución de octubre,
recalcando para siempre que Trotsky era un iluso y Beria un criminal,
abominando de los libros se sentó chiquitico en la terraza,
y me decía que los sueños del hombre no son más que una falsa literatura,
que los libros de historia mienten porque el papel lo aguanta todo.
Mi padre que era sastre y comunista.

Mein Vater, der noch am Leben ist

Mein Vater, der noch am Leben ist
und den ich nie besuche, ich weiß, er ist geschrumpft,
er hat eine Familie in Polen, die Geschwister sind verkohlt,
nie hat er sie besucht, erfuhr vom Tod seiner Mutter per Telegramm,
nicht mal einen Knopf erbte er von seinem Vater,
was weiß ich, ob seinen Charakter.
Mein Vater, der Schneider war und Kommunist,
mein Vater, der nicht sprach und sich auf die Terrasse setzte,
um nicht an Gott zu glauben,
um nichts mehr von den Menschen zu wollen,
hadernd mit Hitler, hadernd mit Stalin,
mein Vater, der einmal im Jahr ein Glas Whisky kippte,
mein Vater, der auf Nachbars Apfelbaum saß und ihm die Früchte wegaß
an dem Tag, da die Roten ins Dorf kamen
und meinen Großvater wie einen Bären tanzen ließen an einem Sabbat
und ihn eine Zigarette anzünden und rauchen ließen an einem Sabbat,
und mein Vater nahm Abschied vom Dorf auf ewig,
ging fort, auf ewig wetternd gegen die Oktoberrevolution,
ewig betonend, Trotski sei ein Träumer und Beria ein Verbrecher,
er schwor den Büchern ab und setzte sich winzig klein auf die Terrasse,
sagte mir, die Träume der Menschen seien nichts als falsche Literatur,
die Geschichtsbücher lögen, weil Papier geduldig sei.
Mein Vater, der Schneider war und Kommunist.

- Anuncio -Maestría Anfibia

traducción al alemán de Susanne Lange

ابي الذي ما زال حيا،

لا اراه، واعلم ان حجمه قد تقلص،
له اسرة من اخوة حرقوا
في بولونيا،
لم يراهم ابدا، وعلم بخبر وفاة
امه من تلغرام،
لم يرث من ابيه ولا حتى زر،
وما ادراني اذا كان قد ورث شخصيته.
ابي، الذي كان خياطا وشيوعيا،
ابي الذي لم يكن يتكلم وكان يجلس في
الشرفة،
بدون ايمان بالله،
بدون الرغبة في أي شيء من البشر،
منكمش على نفسه ضد هتلر وضد ستالين
ابي الذي كان يتجرع كأسا واحدا
من الويسكي مرة في العام،
ابي الجالس على شجرة تفاح أحد
الجيران آكلا
فاكهته،
في اليوم الذي دخل فيه الحُمر قريته،
وجعلوا جدي يرقص مثل
الدب يوم السبت،
وأرغموه على اشعال سيجارة وتدخينها
يوم سبت،
وخرج ابي من البلدة الى الأبد،
وظل يتذمر الى الأبد
من ثورة أكتوبر،
مصرا دائما ان تروتسكي كان
ساذجا وأن بريا كان مجرما،
وماقتا للكتب، يجلس بحجمه الصغير
في الشرفة،
قال لي ان أحلام الرجال ليست
سوى أدب
زائف،
وان كتب التاريخ تكذب لان
الورق يتحمل كل شيء.
ابي الذي كان خياطا وشيوعيا.

traducción al árabe de Eman Shaban Morsi

Padre, que ta vivu inda

El mio padre, que ta vivu entá,
nun lu veo, y sé que s’achicó,
tien una familia d’hermanos chamuscaos en Polonia,
enxamás los vio, enteróse de la muerte de la so
madre per telegrama,
nun heredó del so padre ninsiquier un botón,
qué sé yo si heredó’l so calter.
El mio padre, que foixastre y comunista,
el mio padre que nun falaba y sentóse na terraza,
a nun creer en Dios,
a nun querer más nada colos homes,
focicón contra Hitler, focicón contra Stalin,
el mio padre qu’una vegada al añu empinaba una copa güisqui,
el mio padre sentáu nel pumar d’un vecín comiéndo-y les frutes,
el día qu’entraron los roxos al so pueblu,
y punxeron al mio güelu a danciar como a un
osu’l día sábadu,
y faíen-y prender un pitu y fumalu nun día sábadu,
y el mio padre foise de l’aldea pa siempres,
foise arrefunfuñando pa siempres contra la revolución d’ochobre,
aprofiando para siempres que Trotsky yera un
inocente y Beria un criminal,
aborreciendo los llibros sentóse empequenecíu na terraza,
y dicíame que los suaños del home nun son más qu’una falsa lliteratura,
que los llibros d’hestoria mienten porque’l papel aguántalo too.
El mio padre que yera xastre y comunista.

traducción al asturiano de Aurelio González Ovies

Помниш ли, силвия

Помниш ли, Силвия, как работеха вкъщи жените.
Изглеждаше сякаш баща ми никога нищо не прави.
С ръце на гърба, приведен като някой
рабин, пушеше
късичък фас от бреза,
а вълмата от дим
тайнствен го правеха,
почвам да подозирам, че баща ми нещо имаше
азиатско.
Може би беше някакъв господин от Бесарабия, откупил се
от служба в царско
време,
или може би бе привикнал в овесените полета да си
отдъхва в часа за отсяване, дремещ,
добронамрен,
свит на кравайче
сред влажните мъхове,
загърнат едва в свойта
древна, оръфана
шуба.
Или просто захласнат той е застивал, открил ябълка
сред степта.
За море не бе и чувал.
Видът на пяната направо го смайваше
и анемоните бъркаше
с небето.
Мисля, че сълзливото множество на евкалиптовите
листа го плашеше.
Представи си какво ли е чувствал, когато Роза Люксембург
се представя с някаква реч
в ръцете
пред царските съдии.
Трябвало е да емигрира моят беден баща от Одеса във Виена,
Рим, Цариград, Квебек,
Отава, Ню Йорк.
Сигурно е пристигнал в Хавана като един документ и пет
паспорта, представям си го,
напълно смачкан от път.
Помниш ли, Силвия, когато татко се връщаше от складовете
на улица Мурая и всички Вие,
жените в къщи,
изпадахте в треска и глъч.
Кълна се, че влизаше в хола, обувки
двуцветни, син костюм на раета,
вратовръзката на овали, фина
и изглеждаше сякаш не прави никога нищо баща ми.
От испански: Живка Балтаджиева

traducción al búlgaro de Zhivka Baltadzhieva

Mon pare, que encara és viu

Mon pare, que encara és viu,
no el veig i sé que ha empetitit,
té una família de germans calcinats a Polònia,
no els veié mai, conegué la mort de sa mare per telegrama,
no heretà de son pare ni tan sols un botó,
qui sap si heretà el seu caràcter
Mon pare, que fou sastre i comunista,
mon pare que no parlava i segué a la terrassa,
a no creure en Déu,
a no voler res més amb els homes,
esquerp contra Hitler, esquerp contra Stalin,
mon pare que un cop l’any trascolava una copa de whisky,
mon pare assegut a la pomera d’un
veí menjant-li la fruita,
el dia que els rojos entraren al seu poble,
i posaren mon avi a dansar com un ós el dia dissabte,
i el feien encendre una cigarreta i fumar-se-la en un dia dissabte,
i mon pare marxà del poble per sempre,
se n’anà remugant per sempre contra la revolució d’octubre,
remarcant per sempre que Trotsky era un il·lús i Beria un criminal,
abominant dels llibres segué tot petit a la terrassa,
i em deia que els somnis de l’home no són més que una falsa literatura,
que els llibres d’història menteixen perquè el paper tot ho aguanta.
Mon pare que era sastre i comunista.

traducción al catalán de Raquel Santiago Batista

Mon père, qui est encore de ce monde

Mon père, qui est encore de ce monde,
je ne le vois pas, et je sais qu’il est à présent amoindri,
il possède en Pologne une famille de frères calcinés,
jamais il ne les a vus, c’est par un télégramme qu’il apprit la mort de sa mère,
de son père il n’a même pas hérité un bouton
que sais-je si c’est de lui qu’il a hérité son caractère.
Mon père, qui fut tailleur et qui fut communiste,
mon père qui ne parlait pas et s’assit sur la terrasse,
ne croyant plus en Dieu,
ne voulant plus avoir affaire aux hommes,
hostile à Hitler, hostile à Staline,
mon père qui s’enfilait une fois l’an son verre de whisky,
mon père mangeant les fruits du voisin assis sur son pommier,
le jour où les rouges ont pénétré dans son village,
et firent danser mon grand-père comme un ours le jour de shabat,
et lui faisait allumer une cigarette et la fumer le jour de shabat,
et mon père quitta à tout jamais le village,
il le quitta pestant à tout jamais contre la révolution d’octobre,
à tout jamais ressassant que Trostsky était un naïf et Beria un criminel,
tenant les livres en abhorration il s’assit amoindri sur la terrasse,
et il me disait que les rêves humains ne sont rien de plus qu’une littérature fausse,
que les livres d’ histoire mentent car le papier nous passe tout.
Mon père qui était couturier et qui était communiste.

traducción al francés de Romain Kachaner

O meu pai, que aínda está vivo

O meu pai, que aínda está vivo,
non o vexo, e sei que minguou,
ten unha familia de irmáns calcinados en Polonia,
nunca os viu, soubo da morte da súa nai por telegrama,
non herdou do seu pai nin sequera un botón,
que sei eu se herdou o seu carácter.
O meu pai, que foi xastre e comunista,
o meu pai que non falaba e sentou na terraza,
a non crer en Deus,
a non querer máis nada cos homes,
rabudo contra Hitler, rabudo contra Stalin,
o meu pai que unha vez no ano empinaba unha copa de whisky,
o meu pai sentado na maceira dun veciño a comerlle as froitas,
o día que entraron os roxos no seu pobo,
e puxeron o meu avó a danzar como un oso o día sábado,
e facíanlle prender un pito e fumalo nun día sábado,
e o meu pai marchou da aldea para sempre,
marchou refungando para sempre contra a revolución de outubro,
recalcando para sempre que Trotsky era un iluso e Beria un criminal,
abominando dos libros sentou cativiño na terraza,
e diciame que os soños do home non son máis que falsa literatura,
que os libros de historia menten porque o papel o atura todo.
O meu pai que era xastre e comunista.

traducción al gallego de Xosé María Álvarez Cáccamo

Ο πατερας μου, που ειναι ζωντανος ακομα

Ο πατέρας μου, που είναι ζωντανός ακόμα,
δεν τον βλέπω και ξέρω πως έχει ζαρώσει,
η οικογένειά του είναι τα απανθρακωμένα αδέρφια του στην Πολωνία,
ποτέ δεν τα είδε, το χαμό της μητέρας του τον έμαθε από ένα τηλεγράφημα,
και από τον πατέρα του δεν κληρονόμησε μήτε ένα κουμπί,
αν κληρονόμησε τον χαρακτήρα του, δεν ξέρω.
Ο πατέρας μου, ράφτης και κομμουνιστής,
ο πατέρας μου που δεν μιλούσε και που έκατσε στην αυλή,
δίχως να πιστεύει σε Θεό,
δίχως να αποζητά τίποτα από τους ανθρώπους,
σκυθρωπός και ενάντιος στον Χίτλερ, στον Στάλιν,
ο πατέρας μου που μια φορά το χρόνο έπινε ένα ουίσκι,
ο πατέρας μου, στη μηλιά του γείτονα να τρώει τους καρπούς της,
τη μέρα που μπήκαν στο χωριό οι Κόκκινοι
και έβαλαν τον παππού μου να χορέψει – το Σαββάτο – σαν την αρκούδα,
επιμένοντας πως ο Τρότσκι ήταν ιδεαλιστής και ο Μπέρια εγκληματίας,
έκατσε στην αυλή, ελάχιστος, μικρός, αποκηρύσσοντας τα βιβλία,
και μου έλεγε πως τα όνειρά μας δεν είναι παρά μια απατηλή λογοτεχνία,
πως τα ιστορικά βιβλία μόνο ψέμματα λένε γιατί το χαρτί αντέχει τα πάντα.
Ο πατέρας μου ήταν ράφτης και κομμουνιστής.

traducción al griego de Dimitris Vytiniotis

My father, who is still alive

My father, who is still alive,
I don’t see him, and I know he has shrunk,
he has a family of brothers burned to ashes in Poland,
he never saw them, he learned of his mother’s death by telegram,
he didn’t inherit even a single button from his father,
what do I know if he inherited his character.
My father, who was a tailor and a Communist,
my father who didn’t speak and sat on the terrace,
not believing in God,
not wanting anything more to do with men,
sullenly withdrawn into himself against Hitler, against Stalin,
my father who once a year would raise a glass of whisky,
my father sitting in a neighbour’s apple tree eating its fruit
the day the Reds entered his village
and made my grandfather dance like a bear on the Sabbath,
and made him light a cigarette and smoke it on a Sabbath,
and my father left the village for ever,
went away for ever muttering his anger against the October revolution,
for ever repeating that Trotsky was a dreamer and Beria a criminal,
abominating books he sat down on the terrace a tiny speck of a man,
and told me that the dreams of men are nothing more than a false literature,
that the history books lie because paper will take anything.
My father who was a tailor and a Communist.

traducción al inglés de Peter Boyle

Mio padre, che è ancora vivo

Mio padre, che è ancora vivo,
non lo vedo, e so che si è rimpicciolito,
ha una famiglia di fratelli inceneriti in Polonia,
non li ha mai visti, ha saputo della morte della sua madre per telegramma,
non ereditò da suo padre nemmeno un bottone,
che ne so io se ereditò il suo carattere.
Mio padre, che era sarto e comunista,
Mio padre che non parlava e si è seduto al terrazzo,
a non credere in Dio,
a non volere più niente dagli uomini,
scontroso contro Hitler, scontroso contro Stalin,
mio padre che una volta all’anno beveva un bicchiere di whisky,
mio padre seduto sotto il melo del vicino mangiandogli i frutti,
il giorno che entrarono i rossi al paese,
e hanno messo a danzare mio nonno come un orso nel giorno di sabato,
e gli faccevano prendere una sigaretta e fumarla un giorno di sabato,
E mio padre se ne è andato dal villaggio per sempre,
Se ne è andato brontolando per sempre contro la rivoluzione d’ottobre,
Sottolineando per sempre che Trotsky era un’illuso e Beria un criminale,
Aborrendo dei libri si è seduto piccolino nel terrazzo,
E mi diceva che i sogni dell’uomo non sono più che una falsa letteratura,
Che i libri di storia mentono perchè la carta sopporta tutto.
Mio padre che era sarto e comunista.

traducción al italiano de Bárbara Teresa Suárez

El padre mio, ke ainda bivo está

El padre mio, ke ainda bivo está,
no lo veo ama se ke se achikitó
tiene una famiya de ermanos kemados en Polonia,
verlos ansina nunca los vio, por un telegram meldó de la muerte de su máma,
de su padre ni un botoniko no eredó
i no puedo dezir si eredó su karaktér.
El padre mio, tchastre fue i komunisto,
el padre mio ke avlar no avlava i se sentó a la terás
a no tener kreyensa del Dio
a no kerer mas nada kon los ombres
timiditá contra Hitler, timiditá contra Stalin,
el padre mio ke una volta al anyo se enkashava un vaso de viski,
el padre mio asentado en el mansaniko de un vizino komiendole las frutas,
el dia ke los korlados entraron a su puevlo
i al papú mio metieron a bailar komo un lonso en shabath
i le fazian enziender un sigaro i fumarlo en shabath,
i el padre mio de la su aldea para siempre se fue
se fue reniegando para siempre contra la revolusyon de oktobre
mal diziendo de los livros se asentó chikitiko en la terás
i me dezia ke los efsuenyos del ombre mas no son ke una literatura falsar,
ke los livros de istoria mienten de ke el papel todo lo permete.
El padre mio ke era tchastre i komunisto.

traducción al ladino de Myriam Moscona

Mon pare, que encara és viu

Mon pare, que encara és viu
no el veig, i se qu´ha empetitit
té una família de germans calcinats a Polònia,
mai les veié, conegué sa mort de sa mare per telegrama,
res li déixa son pare, ni tan sols un botò,
qui sap si pentura va heritar el seu carácter,
Mon pare, que sigué sastre i comunista,
Mon pare que no xerrava, i s´assegué a sa terrassa,
a no creure en Déu,
a no voler res pus amb els homes,
esquerp contra Hitler, esquerp contra Stalin,
mon pare qu´un pic a l´any s´abocava una copa de whisky,
mon pare assegut dalt sa pomera d´un veïnat menjant.li sa fruita
es dia que entraren els rojos en es poble,
i posaren es meu pradí a ballar com un ós en dia de dissabte,
i el feien encendre un xigarret i fumarse´l en dia de dissabte
i mon pare se´n va anar de´s poble per sempre,
se n´anà remugant per sempre contra sa revolució d´octubre,
recalcant per sempre que Trotsky era un il.lús i Beria un criminal,
abominant dels llibres, s´assegué tot petit a sa terrassa,
i me deia que es somnis de l´home no són més que una falsa lliteratura,
que es llibres d´història menteixen perquè es paper tot ho aguanta.
Mon pare que era sastre i comunista.

traducción al mallorquí de Kika Jaume

Notahtsin, akin ok yoltok

Notahtsin, akin ok yoltok,
Amo nikitta iuan nikmati moontepitonotok,
Poloniapan kipiya chichinuikeh iikniutsihtsinuan,
ayik okimonittak, itechpa inan imikilis san telegramatika okonmat,
ma amocel zan ce totomiluilli konmokauilili itahtsin,
intlah kemah iyolchiuiliz amo nikmati.
Notahtsin, akin tlatsonki iuan comunistah okatka,
notahtsin, akin amo oontlahtoaya iuan kalixpan oonmotlalito
in ayokmo konneltoka in teotzintli,
in ayokmo intech in tlakameh konnekiya amo tlenon,
itech Hitler kualantok, itech Stalin kualantok,
notahtsin akin seppa sesenxiuitl koniya se xaloh wisky,
notahtsin iikpak imansanokuauh se chaneh motlalitok kikualia ixochikual,
in tonalli ihkuak ialtepetsinko in “chichiltikeh” oualkalakehiuan sabadotikah kihtotihkeh nokoltsin iukin se tekuantlakamayetl se tekuantlakamayetl,
iuan sabadotikah kitletiayah se iyetl iuan kualchichintiaskeh,
iuan notahtsin ialtepeu semihka okonkau,
okonkau okik nanalkatinemiya ihuikpa in oktobre kualantli,
semiak konteneuatika Trotsky nekahkayautok iuan Beria se tlatsautlakolli,
kinkokolihtika in amoxtin, tepitonui motlalito kalixpan,
iuan onechoniluiliaya itemikuan in tlakatl san anelli tlahkuilolli,
tlen in uehkapan amoxtli techistlakauia ipampa mocha kiihyohuia in amatl.
Notahtsin in akin tlatsonki iuan comunistah okatka.

traducción al náhuatl de Rodrigo Yuani Chacón Torres

Min far, som fortfarande lever

Min far, som fortfarande lever,
Jag ser honom inte, och jag vet att han har sjunkit samman,
han har en familj av bröder förbrända till aska, i Polen,
han såg dem aldrig, han fick kännedom om
sin mors död via telegram,
han ärvde inte så mycket som en knapp av sin far,
vad vet jag om han ärvde hans karaktär.
Min far, som var skräddare och kommunist.
min far, som inte talade och som satt på terrassen,
att inte tro på Gud,
att inte vilja ha någonting mer att göra med män,
surmulet dra sig tillbaka i sitt skal mot Hitler, mot Stalin,
min far som en gång per år tog sig ett glas whisky,
min far sittande i grannens äppelträd ätande dess frukter,
dagen som de Röda kom till hans by
och fick min farfar att dansa som en björn på Sabbaten,
och fick honom att tända en cigarett och röka den på Sabbaten,
och min far lämnade byn för alltid,
gick sin väg för evigt muttrande i vredesmod över Oktoberrevolutionen,
för evigt slående fast att Trotskij var en drömmare och Beria en förbrytare,
föraktande böcker satt han ner på
terrassen en smal strimma av en man,
och berättade för mig att männens drömmar inte är annat än falskt litteratur,
att historieböckerna ljuger eftersom papperet tål vad som helst,
Min far som var skräddare och kommunist.

traducción al sueco de Helena dell Ara

Meu pai, que ainda está vivo

Meu pai, que ainda está vivo,
não o vejo, e sei que se apequenou,
tem uma família de irmãos calcinados na Polônia,
nunca os viu, se inteirou da morte de sua mãe por telegrama,
não herdou de seu pai nem sequer um botão,
que sei eu se herdou seu caráter.
Meu pai, que foi alfaiate e comunista,
meu pai que não falava e se sentou no terraço,
a não crer em Deus,
a não querer mais nada com os homens,
áspero contra Hitler, áspero contra Stalin,
meu pai que uma vez ao ano emborcava um copo de uísque,
meu pai sentado na macieira de um vizinho comendo as frutas,
e o dia que entraram os vermelhos em seu povoado,
e puseram meu avô para dançar como um urso no dia de sábado,
e lhe faziam acender um cigarro e fumá-lo em um dia de sábado,
e meu pai se foi da aldeia para sempre,
se foi resmungando para sempre contra a revolução de outubro,
repisando para sempre que Trotsky era um iludido e Beria um criminoso,
maldizendo os livros se sentou pequenininho no terraço,
e me dizia que os sonhos do homem não são mais que uma falsa literatura,
que os livros de história mentem porque o papel aceita tudo.
Meu pai que era alfaiate e comunista.

traducción al portugués de Ronald Polito

Tatăl meu, ce este încă viu

Tatăl meu, ce este încă viu,
nu îl văd, și știu că s-a dus,
are o familie de frați calcinați în Polonia,
niciodată nu i-a văzut, a înțeles de moartea mamei sale din telegramă,
nu a moștenit din partea tatălui său nici măcar un nasture,
ce știu eu dacă a moștenit caracterul său
Tatăl meu, a fost un croitor și un comunist,
Tatăl meu nu a vorbit și s-a așezat la terasă,
a nu crede în Dumnezeu,
a nu iubi mai mult nimic de la bărbați
timid împotriva lui Hitler, timid împotriva lui Stalin,
tatăl meu o dată pe an gusta an închina o cupă de whisky
tatăl meu așezat în mărul unui vecin mâncându-i fructele,
în ziua care a intrat roșu în satul său,
și au pus pe bunicul meu a dansa cum un urs în zia de sâmbătă,
și îi făcea să aprindă o țigară și fumând-o într-o zi de sâmbătă,
tatălui meu a plecat din sat pentru totdeauna,
a plecat supărat pentru totdeauna împotriva revoluție din octombrie,
subliniind pentru totdeauna că Troțki a fost un visător și Beria un criminal,
îngenunchiat de cărți se simțea mititel pe terasă,
și-mi spunea că visele bărbaților nu sunt mai mult decât o falsă literatură,
cărțile din istorie mint pentru că hărtia atârnă totul.
Tatăl meu, a fost un croitor și comunist.

traducción al rumano de Elena Buldum

Отец мой жив…

Отец мой жив.
Я с ним не вижусь, но знаю, что лишь жив.
Семья его погибла в Польше,
Лишь узнал из телеграммы
О смерти матери.
Остались братья, которых он не знал,
А от отца ему осталась одна память
И, может быть, характер.
Отец прожил портным, но верил в коммунизм.
Он все молчал
И, сидя на террасе,
Не верил в Бога,
Не верил и в людей.
Угрюмый, нелюдимый, –
Что твой сталин или гитлер.
Раз в год он позволял
себе стаканчик виски;
Садился у соседа во дворе
Под яблоней и молча их
жевал.
А когда красные вошли в деревню
Схватили деда
заставили его плясать
Как переодетого медведя
(в субботний день!),
Потом впихнули, пьяные, цигарку,
Заставили курить
(в субботу!)…
Отец собрался и ушел оттуда навсегда.
Он проклинал всю эту революцию,
Особо напирая на то, что Троцкий ошибался,
А Берия – тот просто был преступник.
Он возненавидел книги, проклял все
И, сидя на террасе, мне вдалбливал,
Что всякая утопия рождается
от книг, которые не следует читать;
что все истории – вранье,
ибо бумага терпит все.
И все же мой отец одежду шил и верил в коммунизм.

traducción al ruso de Yury Gyrin

Colabora con nuestro trabajo
Somos una asociación civil de carácter no lucrativo, que tiene por objeto principal la promoción y fomento educativo, cultural y artístico. En Rialta nos esforzamos por trabajar con el mayor rigor profesional en la gestión, procesamiento, edición y publicación de los contenidos y la información. Todos nuestros contenidos web son de acceso libre y gratuito. Cualquier contribución es muy valiosa para nuestro futuro.
¿Quieres (y puedes) apoyarnos? Da clic aquí.
¿Tienes otras ideas para ayudarnos? Escríbenos al correo [email protected].
ALEISA RIBALTA
Aleisa Ribalta (La Habana, 1971). Nacida en Cuba, reside en Suecia desde 1998. Poeta, traductora y coordinadora cultural. Ha publicado Talud (Ekelecuá Ediciones, 2018), poemario traducido también al catalán en edición bilingüe (bokeh, 2018). Ha participado en las antologías Poesía escrita por mujeres (Verbo(des)nudo, 2018) y Todas las mujeres (de fulanas y menganas) (Fundacionarte, 2018). Coordina el cuaderno digital La Libélula Vaga (www.lalibelulavaga.com), donde se difunde autores de todo el mundo.

Deja un comentario

Escriba su comentario...
Por favor, introduzca su nombre aquí